F.o.m.o?

F.o.m.o är en förkortning som betyder Fear of missing Out. Alltså rädslan att missa viktig information. Har efter min rensning av sociala medier märkt hur lite jag missar men hur mycket muskelminnet skriver in facebook, Twitter, etc i sökfältet när jag är vid datorn. Rätt intressant.

En annan reflektion är att internet under åren man använt det ofta har blivit mindre, genom att man som bara tittar på sina 10-15 sidor, en 10-15 gånger per dag. En rätt liten del av information som man dumsurfar mot. Kanske räcker det att kolla på dessa sidor en gång om dagen, för det är ju inte riktigt någon livsomvälvande som händer och gör det det lär jag bli varse om det ändå.

Nä, städa i livet bland onödigheter känns sunt, och jag ska även städa bort nyhetssidorna. Totalt onödigt. Klarar mitt nyhetsbehov med text-tvappen, för det är komprimerade nyheter utan att veta vad diverse kändisar gör eller inte gör.

Hoppsan!

Idag har jag rensat bort mitt Twitterkonto, Google / Gmailkonto, Soundcloudkonto, och lite annat smått och gott. Har dock kvar mitt instagramkonto, dock utan att följa någon alls, så det är väl kanske lite skumt men rensande och lugn behöver nog infinna sig på alla plan. Lever ju här och nu och inte via någon serverpark i ett övervakat och bigdatainsamlande datacenter (vilket iof är lite motsägande med en blogg, men allt kan inte alltid vara logiskt…).

Nu hoppar man nog snart in i Tor-träsket igen med allt vad det innebär, men än så länge så verkar det som att Apple fortfarande slåss för den personliga integriteten så äpplena stannar ett tag iaf.

Saker som lämnat hemmet…

Jag har kommit underfund med hur jag fungerar i vissa fall och det är att sätta igång prylar. Sen då de är igång så tappar jag mitt intresse för dem. Bland annat fick jag ett sug för att ta upp min kärlek till Atari STs så jag fick faktist tag på mina gamla kärlekar, utrustade dem med floppyemulator, tweakade igång dem och njae, sen tog de plats så jag sålde dem igen.

Samma var det med min drömsampler, Roland S-330n. En hemlig ungdomsförälskelse som funnits sedan jag läste en gammal engelsk musiktidning och såg att Dream Warriors gamla skiva My definition var gjord i stort sett uteslutande med denna sampler. Jag köpte den, samplade lite grann, fick igång den med en bildskärm och sen…tog den plats så jag sålde den.

Detta har hänt med min Akai S950, S1000, Roland D-50, Yamaha DX-7, Korg M1 etc. De får lite kärlek i väldigt intensiva timmar/dagar och sen så är de inte lika kul igen.

Precis samma sak hände med min near-mint Technics SL-1210 och vinylsamlingen. Insåg att jag föredrar musik på CD så jag skickade iväg både spelare och vinylen till olika nya ägare.

Tror att det viktiga för mig är att de saker jag omger mig med ger mig inspiration och glädje så att de inte bara blir ytterligare krafttjuvar som kräver uppskattning och energi, trots att det eg inte finns över så mycket sånt till saker som ”kanske” blir roliga eller inte.

Ska nog ta tag i mina metrar med rollspel och gå igenom dessa enligt samma metod, samt även lite andra samlingar jag har kvar.

 

Slacker?

Japp, jag har återgått till en av mina gamla ungdomssynder, nämligen Slackware (http://www.slackware.com). Känns rätt kul att få sitta och konfigurera den enda lilla PC jag har till något spännande. De gamla Linuxtakterna sitter i, även om mycket behöver kollas upp i antingen manfiler eller rena howto-sidor. Har hittat en fönsterhanterare jag tycker om, och den heter i3wm (http://i3wm.org). Snabbt och minimalistiskt är ledorden i denna kombination, och detta gillar jag.

Funderar även på vilka applikationer jag verkligen behöver och vem vet, kanske klarar jag mig vad textredigerande och mitt lilla editerande med vim? (http://www.vim.org). Den går att köra i ett terminalfönster och terminalfönster gillar jag väldigt mycket eftersom att det inte kan bli mer avskalat och fokuseringsvänligt än så. Funderar även över vad i övrigt jag ska använda för mina kreativa sidor men kanske är det själva processen av skapandet och inte slutresultatet som skall få styra. Med andra ord, låta det vara som det är.

Omstarten som kom av sig eller berättelsen om att jag har gjort annat.

Minimalism handlar till stor del enligt min definition av att ta bort saker som inte riktigt känns kul att göra och senaste månaderna har tiden för att skriva en del grejer på denna insomnade lilla hemsida prioriterats bort till den grad att det inte skrivits en rad. Under tiden har jag ägnat mig åt att måla en del rum hemmavid, lekt med mina hårdvarusynthar, grejat på i Reason och sent om sider tagit tag i att lära mig Ableton Live.

Svårt program är något jag tyckt men det är ju rätt självförklarande om man sitter med det. Dock gör man saker på olika sätt om jag jämför det med Logic eller Reason, men så är det ju med det mesta här i världen. Just det man inte är van vid känns främmande vid de få tillfällen man utsätts för det för att inte säga obehag.

Har musikaliskt även hittat en motpol som bor söderut så vi skickar låtembryon och andra nästan färdiga grejer vilket är kul. Ibland blir det inget av det alls men huvudsaken är att det skall vara roligt. Själva slutresultatet är sekundärt utan det är resan dit som räknas. Gällande resor, som är det enda planerade grejen så kommer en milstolpe den 22 aug. I vilken form eller uttryck det tar sig återstår att se men något händer iaf. Den saken är säker.

 

Optimering pågår…

…åtminstone i köket. Två kaosskåp har blivit två föredömliga skåp i ordning tack vare Joseph x2. Att vi sen unnade oss riktig lyx i vardagen genom att införskaffa en redig 10 koppars espressokokare, det är bara en bonus.

Helgen har förflutit i ett lugnt tempo…

Då man kommer en bit efter nerskalandets vindlande stig så upptäcker man att man får mycket gjort trots att man inte behöver lägga ner så mycket med tid. Bara en sådan sak att inte ha datorn igång hela tiden gör att man kan lägga ner lite extra tid på att bara vara. Helgen har dock kantats av en hel del olika aktiviteter, från logegemenskap till trädgårdsfix och altaniordningställande.

Till det har det tillkommit möten med vänner, god mat och umgås med familjen. Perfekt. Datortiden har inte varit så värst lång och jag har spelat in ett kassettband med lite olika melodier, ackordföljder och annat smått och gott, allt för att kunna sampla.

Har även passat på att rensa i två plastskåp och fyllt en flyttkartong med onödigheter i form av Tupperwareplast, glassmaskin och en perkulator som använts tre gånger. Får se om det går att sälja eller om man åker på att skicka det till returidén.

 

Fixat ett ståbord…

Storkillen har samma problem som många andra tonåringar och det är att han sitter som en säck potatis som glidit ner på golvet i en pose som är så o-ergonomisk så att man nästan får skörbjugg. Att säga åt honom att han måste sitta bättre är en bit på vägen men eftersom att vägen passerar in genom ett öra och ut genom det andra utan att det fastnar så var det enda rätta att plocka bort hans skrivbord och göra en konsollösning som tvingar honom att stå.

Sagt och gjort, så blev det ett bord, i perfekt höjd för honom stående och ännu bättre rent ergonomiskt. Att det sen blir så att han måste stå för att kunna spela dator är en bonus. En om möjligt ännu större bonus är att hans rum vart öppnare och bättre efteråt då en pall, en kontorsstol modell större, en kontorsstol modell ännu större samt tidigare nämna skrivbord fick lämna rummet. Dessa tingestar hamnade dock i garaget som i ett ögonblick blev fyllt av möbler och cyklar men men… möblerna får bara vila där några dagar för att antingen försöka säljas eller den enklare lösningen, ringa till Pingstkyrkans Returidé så att de får möblerna och i sin tur sälja dem för att få in pengar till skolan de driver.

Mindre saker kvar => lättare och städa => enklare att leva och bara njuta av nuet.